Index des actes de naissance, Suède, 1859 à 1947

Den här databasen innehåller indexerade födelseuppgifter hämtade från svenska kyrkböcker och SCB-register för åren 1859 till 1947.

Enligt 1686 års kyrkolag ålades de svenska prästerna i den evangelisk-lutherska kyrkan att registrera födslar, vigslar, dödsfall och andra händelser i församlingen. Registren i den här databasen har upprättats av SCB (Statistiska Centralbyrån), som är en myndighet som inrättades 1858. De hade bland annat till uppgift att ta fram och skriva av uppgifter om födslar, vigslar och dödsfall från församlingsböckerna för åren mellan 1860 och 1946, förutom att notera dessa födelseuppgifter.

Använda registren

Du kan söka efter barnets förnamn, födelseort, faderns namn och födelsedatum samt moderns namn och födelsedatum. Barnets efternamn finns inte nedtecknat i registren.

Registren kan innehålla följande information:

• kön
• yrke
• religion
• nationalitet
• moderns flicknamn
• moderns civilstånd
• församling
• ort
• anteckningar

Söktips

Registren innehåller uppgifter om barnets församling och en ortsangivelse. Använd fältet för födelseplats för att söka efter födelseförsamling. När du i sökfältet börjar skriva namnet på en församling kan du erhålla ett bättre sökresultat om du väljer ett av alternativen i listan. Registren innehåller inte information om by, bondgård eller boställe.

Om du vill göra en sökning med större kontroll och exakthet ska du markera kryssrutan "Endast exakta" för något av sökfälten. Om du markerar kryssrutan får du bara träffar som exakt motsvarar de söktermer som du anger. För att få ut så mycket som möjligt av en sökning på exakta motsvarigheter bör du börja med bara en eller två generella sökkriterier (till exempel efternamn eller födelsedatum). Om du får för många träffar lägger du till fler kriterier för att begränsa sökningen. Om du får för få träffar, ska du ta bort en eller fler av dina sökkriterier för att vidga din sökning. Fortsätt så här tills du närmar dig det dokument som du letar efter.

När du bara söker efter exakta motsvarigheter kan du använda dig av jokertecken. Jokertecken är speciella symboler (asterisken ”*” och frågetecknet ”?”), vilka används vid sökning för att representera ett antal okända bokstäver i ett ord. Jokertecken kan vara användbara när du söker efter ord eller namn som kan stavas på olika sätt:

En asterisk ”*” motsvarar noll eller flera tecken (en sökning på exempelvis An*a kan ge träffar på Anna, Anita, Anastasia osv.).

• Om du söker med en asterisk måste du använda minst tre vanliga tecken (du kan inte skriva A*, men An*a fungerar).
• Ett enskilt tecken representeras med frågetecknet ? (till exempel Mar?a kan tolkas som Maria och Marta, men inte Martha).

Uppgifterna i detta register utgörs av avskrifter från originaldokumenten. Om du vill ange en alternativ avskrift för en post ska du klicka på fältet för barnets förnamn eller förälderns namn på registerpanelen nedan och sedan följa instruktionerna.

Så här fortsätter du

När du har hittat en födelseuppgift i SCB:s register ska du försöka hitta barnet och föräldrarna samt eventuella syskon i husförhörslängderna eller församlingsboken. Du söker i dessa register i samlingen för svenska kyrkböcker, 1500-1941. Husförhörslängder är tillgängliga för hela Sverige fram till cirka 1897 och församlingsböcker är tillgängliga för norra Sverige fram till cirka 1925. Detta i enlighet med den svenska personuppgiftslagstiftningen.

Om du har en släkting i södra Sverige, där inga församlingsböcker för närvarande är tillgängliga och om personen som du hittar är född efter 1897, kan du använda informationen i födelseböckerna för att försöka hitta födelseuppgifter för barnets föräldrar i denna samling. När du hittar informationen kan du använda den för att hitta familjen i husförhörslängden.

I födelseböckerna får du ibland reda på namnet på den plats där familjen bodde när barnet föddes, vilket gör det enklare att hitta familjen i husförhörslängden eller församlingsboken.

Om svenska namn

Du bör ha kännedom om vissa kännetecknande drag hos svenska namn och att många svenskar ändrade sina namn när de emigrerade.

Patronymikon, vilket baseras på faderns namn, var vanligt i Sverige fram till slutet av 1800-talet, då 90 till 95 procent av befolkningen använde sig av denna namngivning. Om faderns namn var Sven Johansson kunde sonen få namnet Magnus Svensson (Magnus, son till Sven). Detsamma gällde för dottern som exempelvis kunde heta Kerstin Svensdotter (Kerstin, dotter till Sven). När en kvinna gifte sig tog hon inte sin makes namn utan behöll ofta sitt flicknamn.

Efternamn, eller släktnamn, användes av adeln, prästerna och vissa borgare. Adelssläkter behöll sina släktnamn varav vissa kan spåras långt tillbaka med hjälp av vapensköldar. Värt att notera är att mindre än 1 procent av befolkningen tillhörde adeln.

Många präster tog sig namn som grekifierades eller latiniserades, till exempel -ander (i betydelsen "man" eller "man från”) eller -ius ("kommer från" eller "av"). Exempel på namn som användes av prästerskapet är Fallander och Morelius.

Många borgare tog sig namn som kunde härledas till naturen. Dessa namn består vanligtvis av två delar, som exempelvis "Dalberg": Soldater fick efternamn i samband med militärtjänstgöringen, där patronymikon inte gav tillräcklig information för att kunna skilja dem åt. Militärnamnen beskriver ibland en personlig egenskap eller också hade de militäranknytning eller naturanknytning. Dessutom kan de i vissa fall härledas till roten som soldaten var anställd av. När de lämnade tjänstgöringen behöll vissa soldater sina militärnamn, medan andra fortsatte att använda sina patronymikon.

De som emigrerade till ett nytt land ändrade ofta sina namn. De som emigrerade till ett engelskspråkigt land angliserade ofta namnet. Exempel på namnändringar är